Vägen vi går på

Tanken om att dokumenter denna renovering av huset kan man gott säga har misslyckats. Nu är snart vardagsrummet färdigt (Kristoffer sätter upp lister as we speak) och jag har under tiden haft fullt upp med att få vardagen att fungera. Att ta på sig en sådant projekt samtidigt som man ska ha omsorg för två små barn är en ekvation som inte går ihop. Det har tärt på mig fysiskt, men också mentalt. Jag upplever sällan känslan av att mitt psyke inte klarar av, men det har jag gjort nu. Det är kanske inte så konstigt, jag "borde" ju sitta i en soffa dagarna i enda, vårda och amma min lilla bebis - det är väl det biologin menar. Istället far jag runt hit och dit, och när väl hemma hasar jag runt i byggdamm. Därför har amningen slutat funka och jag har många gånger känt hjärtat banka i halsen.  Så nu ser jag verkligen fram emot att landa här hemma och få njuta denna tiden med Vera, som är så otroligt kort! Hon är redan tre månader, blir ju mörkrädd av hur fort tiden löper förbi!

Bjuder på de få bilder jag har tagit som visar på vardagen med barn och bygg!
(null)
Färdigmålat gästrum, nybäddad säng. En sekund senare var Elsa där och övade kullebyttor.

(null)

(null)

(null)
Elsa hjälper pappa lägga golv.