I See You

Under min föräldrarledighet har jag lagt mycket tid och energi på att upprätthålla ett aktivt flöde här på bloggen. Jag har också blivit lite av en slav under sociala medier och delat mycket glimtar ur min vardag här och där, något jag tycker både är givande och kul. Men samtidigt kan jag komma på mig själv att det gått en hel dag där jag faktiskt tittat mer in i mobilen än jag har tittat ordentligt på mitt barn. Det känns lite skamligt att erkänna, men ibland är jag mer upptagen av den digitala världen än vad jag är av att se min älskade unge utvecklas och av att kommunicera med henne. Jag får verkligen ont i magen när jag skriver om det, för det är något jag ofta försöker intala mig inte är verkligheten. Men det är det. När skuldkänslorna sätter igång lägger jag mobilen åt sidan och dränker Elsa med gos och närhet, leker med henne på golvet längelänge och iaktar varenda fint litet framsteg hon gjort på sina sju månader. 
 
"I see you" är en film som handlar om just detta. Hur ofta får du ögonkontakt med någon på bussen? De flesta av oss är mer upptagna av att följa med på sociala medier när vi istället kunde vara närvarande i det som sker runt oss och vi möter inte längre varandras blickar. Att fylla sitt liv med att det som är viktigt på riktigt - med relationer, äkta samtal och att inte missa de där guldögonblicken, det är väl egentligen det som betyder något? Jag blir så inspirerad av detta att jag är redo att börja stänga av för att börja närvara. Att inte behöva ångra att jag missade de där viktiga ögonblicket i det verkliga livet.
 
Vill du veta mer om detta? Följ @Bekovert på instagram!
Publicerat i Allmänt
#1 / / Lena:

Åh gud, jag kan verkligen hålla med om detta. Man får så dåligt samvete. Därför försöker jag i perioder att inte kolla mobilen..men sedan blir jag stressad när jag inte kollat instagramflödet och upptäcker att jag inte kollat på ett dygn och har hur mycket som helst att gå igenom. Man får ta stunder varje dag då man lägger bort mobilen och viker igen datorn och ger all uppmärksamhet och kärlek till sitt barn.

Vilken fin blogg du har och vilka fina bilder du tar! Kram